Grytanlagsproven, som bör vara slutmålet för träningarna innan den praktiska jakten, värderar hundens egenskaper i åtta moment:

• Arbetssätt vid kontakt med provdjuret
• Skärpa
• Jaktlust
• Hinderforcering
• Rörlighet - vilja att bryta
• Skall - hörbarhet
• Ärlighet
• Lydnad

Slutomdömet av grytdomaren kan bli "Ej godkänd" eller "Godkänd".

Träning och prov av grävlingshundar - förliggare - skiljer sig en hel del från rävsprängarens rörliga framfart i grytet. Vid träning och prov är nu förträngningarna i gång 2 och på hyllan stängda. Detta sker genom plåtar som skärmar av öppningarna direkt mot kitteln. Hundarna kan alltså söka sig fram till kitteln genom gång 2 och från hyllan, men plåtarna tas inte bort. Observera att detta kan få till följd att hundar, som är vana vid finska provgryt, kan bli liggande kvar med skall mot plåten i gång 2 eller på hyllan. De kan då inte bli godkända. Ingång 1 är avstängd läs mer om detta i sprängarens prov.


Hunden ska nu söka sig in i ingång 2 och skall ta sig genom grytet fram till gång 1 och grävlingen. De hinder som finns för hunden är först ett stående nålsöga, sedan ett liggande nålsöga och slutligen, i gång 1 framför grävlingen, en sandvall som hunden ska gräva sig igenom.


För grävlingsjakt är det viktigt att hunden kan gräva undan sandvallar som grävlingen kastar upp bakom sig om den får tillfälle. Vid prov antecknas om hur hunden har städat undan sanden då, vid praktisk jakt, hunden inte får gräva in sig själv och bli fast i grytet.


Väl framme hos grävlingen ska hunden utan några onödiga angrepp visa sådan auktoritet att grävlingen ligger stilla. Hundens uppgift är sedan att till provtidens slut med ett lugnt och hörbart skall markera grävlingen. Vid utbrytningsförsök ska hunden svara med effektivt motangrepp.