Den här sidan använder cookies. Läs mer här. Jag förstår!

Läger 2002

Så var det dags att göra en summering av ett arrangemang jag inte tidigare varit delansvarig i, som nybliven kassör i en klubb jag tidigare endast haft en perifer roll i tidigare år. Tack vare min sambo som har en borderterrier, vilken behöver en hel del olika aktiviteter har vi tidigare år varit på såväl Drängsmarks läger och även besökt Boda-lägret de två senaste åren. Successivt har intresset ökat, för min personliga del tycker jag att viltspårning har tilltalat mig. Nyttigt med en hund som kan användas för eftersök. Grytproven ser jag närmast som en merit. Jag har haft förmånen att ha fått gå elev för Björn Almberg i viltspår förra året i Boda och efter det blev jag tänd på den verksamheten. Under våren i år har jag gått runt i norrbottenskogarna som aspirant. Så till hösten om allt funkar skall jag förhoppningsvis få mitt "Viltspårsdomarcertifikat".

 

I samband med planeringen inför vårt läger bestämde vi i styrelsen att vi förutom grythundsproven även skulle erbjuda viltspårsprov. Peter som då varit med förut skulle ansvara för grytprov och vad därtill hör och jag skulle ta mig an viltspåren. Peter och jag kom överens om att åka ned till Drängsmark onsdag kväll och stränga tio öppna spår och reka området för anlagen, vilka vi maximerade till fem spår. Det tog oss nästan hela natten. Klockan 03.30 bjöd vi två av våra domare på kaffe och kaka i Ostvik i den lilla orangefärgade husbilen. Rasmus Boström och Björn Domarhed var billedes på väg till oss och det passade då bra att dricka morgonkaffet med oss.

Jag hade fått Åke Andersson som domare tidigare och han tyckte att fler än tio spår på en dag ville han inte döma. Eftersom Björn skulle följa med upp så hade vi helt plötsligt två viltspårsdomare. Det var ju bra, då får ju de flesta som vill gå viltspår under lördag möjlighet till detta. Vad jag inte hade insett var vilket rännande i skogen detta innebar innan spåren var helt klara med blodning i tid. Blodningen av anlagsspåren, 2-5 timmar innan proven under eftermiddagen blev kritiskt. Då ansåg jag att vi skulle ha varit någon fler "blodare". Fredag kväll blodade vi öppen klass spåren. Innan någon annan hade vaknat på lördagmorron var Peter och jag i full gång med förberedelserna, vi snitslade upp anlagsspåren.

 

Samlingen 08.00 med ett antal förväntansfulla ekipage gick av stapeln och vi påbörjade verksamheten. Vi hann med alla tio ekipagen under förmiddagen och kunde äta lunch i normal tid, förutom jag som for iväg och blodade anlagsspåren för att inte försena den starttidpunkten allt för mycket. Efter lunchuppehållet presenterade domarna sina "domar". Resultatet blev åtta godkända, någon med HP samt en trea och en "nolla". Eftermiddagens anlagsspår avlöpte med godkännande av alla fyra hundarna. Våra domare var nöjda med spåren och hundekipagen hade inga protester mot gjorda beslut eller skogsterrängen.

 

Efter detta kunde jag pusta ut. Jag kunde konstatera att jag från onsdag kväll till lördag eftermiddag hade gått 24 gånger 600 m i markerna runt Drängsmark. Nu kan vi terrängen och har inga problem att till den 11 augusti lägga några spår i samband med planerade grytprov lördagen den 10.

 

Micke (en blivande spårläggare?) och jag åkte och badade i tjärn i Ostvik, efter denna uppfriskande rening smakade älgskav i pitabröd himmelskt gott. Älgskaven bjöd Per Sandlund på, det ska han ha all heder av. Ett bra initiativ! Fem kilo älgskav gick det åt till den gemensamma middagen som avnjöts vid långbord under kvällen vid grytet. Icke grythundsälskare hade under eftermiddagen stressat sig igenom en fotbollsmatch framför en TV i en husbil. Jag tror dessa personer var mest utmattade under kvällen. Några pigga fiskentusiastiska herrar drog iväg och tittade på en fiskepremiär i närheten. Som bilförare tjänstgjorde Alfred Olofsson, vår eminente sekreterare i klubben.

 

Grytproven hade delats upp på så sätt att grytkaraktärsprov och apportering klarades av under lördag eftermiddag och grytproven skulle påbörjas kl 12 på söndag. Så skedde också. Av sex anmälda hundar klarade 4 sin uppgift, varav 2 med VG.

 

Vad hade detta läger varit om inte magen hade fått sitt. Våra damer i styrelsen och några till turades om att hålla kaffepannan varm och sålde godis, läsk och lotter samt såg till att det fanns varma hamburgare till lunchen båda dagarna. Ett lotteri varje dag drogs, vissa blev utan vinster andra fick flera. Vinsterna hade våra sponsorer skänkt oss.

 

Summa sumarium kan jag som kassör konstatera efter att räknat ihop alla utgifter och inkomster att lägerhelgen gav ett litet plus, vilket vi från styrelsen tackar alla köpglada besökare för.

Dessutom blev jag en erfarenhet rikare och byggde på min kondition, vilket är bra till den kommande höstjakten med vår viltspårschampion, "Fritte".